2009-02-17

En kommuns lån...

Fått ett svar från en kommun gällande deras lånebild, och deras ränteinbetalningar.
Mejlet till ekonomichefen:
Hejsan...
Jag kikade igenom årsredovisningen för kommunen för att få reda på kommunens skuldläge. Tyvärr så kunde jag inte finna en bra sammanställd siffra. Kanske missade det, jag är ju inte ekonom..:)
Nyfiken på hur stor skuld kommunen har till bankerna, och hur mycket kommunen betalar i ränta på dessa skulder årsvis.
Länka gärna om de uppgifterna finns lättillgängliga.
Det skulle även vara intressant att få din (kommunens) syn på detta med bankernas kapitaltäckningsgrad som bestämts i enlighet med Basel 2. För kommunen innebär ju reglerna att banken ska ha täckning som motsvarar 0% (noll procent) av det kapital som kommunen lånar. Om jag förstått saken rätt dvs.

Svaret som kom:
Hej!
Här kommer lite uppgifter till dig: Kommunens låneskuld 2008-12-31 till bank uppgick till 119,3 miljoner kronor (varav 7,3 miljoner kronor är kortfristigt)
Räntekostnaden uppgick under 2008 till 4,5 miljoner kronor. Kommunen planerar att amortera på lånen med 20 miljoner kronor årligen från och med 2010. När det gäller din fråga om bankernas säkerhet för det kapital de lånar ut, så är det en fråga som bör ställas till banken. Hoppas att du känner dig nöjd med svaret, annars får du höra av dig!

Denna kommun har 11 000 invånare, så varje kommuninvånare över 18 år (8800 st) är sas i borgen för cirka 13 500:- var, och dessa 8800 st har för 2008 betalat 511:- var i ränta.
Men, från 2010 ska dessa även betala nästan 2 300:- i amorteringar, och runt 500:- i ränta, alltså 2 800:- ungefär. Eller 560% mer än idag. Man undrar onekligen vad som får stryka på foten i den ekvationen...

Ok, jag vet att det är helt stolligt att beräkna all akommuner i landert med bara en kommun som grund, men gör det ändå. Får se om jag hamnar rätt när jag får svar från fler kommuner..:)
Om 7 500 000 medborgare är "skyldiga" 13 500:- var via de lån som kommunen tagit, så innebär det att kommunerna tillsammans lånat 97,9 miljarder.
Vi betalar för detta drygt 3,7 miljarder i räntor varje år...

Lägger vi ihop det med vad vi är skyldiga via statens belåningshysteria, så är varje skattebetalande individ garant till lån för 161 500:-, och vi alla betalar räntor på sammanlagt över 50 miljarder...
En nätt rädda-Saab-summa varje år alltså, rakt in i bankernas lånekarusell..
Sen använder bankerna dessa räntekronor för att låna ut 500 miljarder, ta in ränta på det och sen låna ut ännu mer på de nya inkomna räntorna, och sedan använda nästa runda inkomna räntor för att låna ut ännu mer pengar. Så fortsätter det in i evigheten, eller tills det inte finns mer pengar att ta från folket.
Ungefär där vi är idag med andra ord...

Allt baserat på att de kan låna ut till stat och kommun utan att ha en enda krona i täckning.
Sen klarar de ändå av att missköta en sådan otrolig guldsits, så de själva behöver pengar!
Makabert.

4 kommentarer:

  1. Det här är något som de flesta inte vill uppmärksamma.

    FI har konstaterat att det är vissa finansinstitut som har specialiserat sig på sådanhär utlåning med väldigt höga kreditmultiplar. De var dock inte villiga att säga vilka. Det var inte heller riksgälden villig att sammanställa.

    Kolla om kommunen vill berätta vilka banker du har upplåning av.

    SvaraRadera
  2. Detta är ju sånt man haft på känn, att dessa eviga lån är nån sorts kvalificerat lurendrejeri. Men nu när du & andra gjort ett bra jobb och börjat gräva (och fått misstanken bekräftad), så har då första varbölden påträffats. "Dom" vill inte uppge vilka som lånar ut pengarna. AHA! Då skall vi gräva extra mycket där!
    Om vi spekulerar. Kan det vara så att bankerna skapar pengar åt varandra, för att det inte skall vara för uppenbart, alltså att en bank skapar sina egna pengar? Eller skapas allt via nån utländsk bankkartell med rötter i den grupp av folk som uppfunnit det där med att skapa pengar av luft. Dom har ju lång erfarenhet, om man säger så.

    SvaraRadera
  3. Prova och mejla något fastighetsbolag. Jag frågade en ekonom på det bolaget jag hyr en lokal av, har för mig att ca 30 procent av hyran går i räntekostnader.

    Läste en bok av Margrit Kennedy, "Pengar utan ränta och inflation" (rekomenderas) där hon menade på att det är vanligt att 50 - 70 procent av hyreskostnaderna går till räntekostnader.

    SvaraRadera
  4. Här i Finland har vi en organisation som kallas kuntaliitto (på finska) = "kommunförbundet".

    Då jag ringde och frågade om det ekonomiska läget upplyste man mig om att man hat statistik på att alla städer och kommuner i Finland har sammanlagda skulder på 9,011 mrd euro, vilket i runda tal vore 90 mrd SEK. (vi med bara 5 miljoner invånare)

    Utvecklingen har dock varit katastrofal eftersom totalskulderna fördubblats sedan 2004 från 4,8 - 9 mrd.

    Jag har ett finskspråkigt inlägg om detta på talousdemokratia - men ni kan ju se på siffrorna.

    Jag är bombsäker på att även Sverige har en liknande takorganisation som vårt "kommunförbund" - vad det kallas vet jag inte. Jag vore också benägen att tro att den svenska sammanlagda stad- och kommunskulden är bra mycket större än vad HCA uppskattade.

    En annan sak är sedan det att skuldsättningen ökar just nu i takt med permitteringarna och uppsägningarna detta år.

    I min lilla hemstad beräknas gapet vara närmare 30 miljoner euro (300 milj SEK) - en stad med 40.000 invånare. Dessa siffror kan vara alltför optimistiska....

    SvaraRadera