Jag är en av de få pappor som har ett barn på "heltid" sas, efter att grabben flyttade till mig från sin mor.
För ca 18 månader tog mammam helt sonika tog barnen å flyttade nästan hundra mil bort från mig.. Tidigare bodde hon knappt en mil bort.
Allt strul som varit med myndigheter i samband med flytt osv har jag tagit upp förut.
Men, nu till grejen som gör mig väldigt illa till mods.
Det var i slutet av Juni han flyttade till mig. I början av Augusti berättade han för mig att mamma sagt att hon vunnit en miljon kr.
Inte mer med det då, och inget han heller har sas påtalat eller så. Själv har jag faktiskt inte känt något alls inför det, inte ens den svenska avundsjukan..
Men...
När jag nu pratat med min 17-åriga dotter om detta så kommer det fram att det var lögn om vinsten, för "det var något mamma sa för att få en reaktion från grabben och som kanske får honom att flytta till mamma igen"!!
Hur kan man som förälder få en såpass sjuk tanke? Jag fattar inte...
När sanningen kommer fram så har mamman ju förstört otroligt mycket förtroende, om inte allt, om sig själv inför sin egen son och även sin dotter...
Vrickat och så jävla illa gjort....
Någonting är fel! HCA riktigt fel!
SvaraRaderaEn mor som använder lögn är inget nytt. Men att ljuga på detta sätter är en desperat handling. Hon märker ju att hon tappar greppet om barnen. Dottern kanske stannar för att skydda sin mor.
Sorgligt det hela.
Kjell: Nej, det är verkligen inget nytt med lögner, å särskilt inte i det här "fallet". Det är ingen hejd på lögnerna, men denna är underbyggd av ondska mot barnen.
SvaraRaderaEller så är hon så illa däran att hon inte fattar skadan hon åstadkommer...
Dottern är placerad i jourhem, igen. De funkar inte ihop, mamma och dotter, samt att hon tyvärr trott på mammans lögner om mig så att där är det ett stort arbete för mig för att arbeta upp ett normalt förhållande igen till henne.
Men, det går med små steg framåt. Dottern ser att hennes bror mår utmärkt och har det lugnt å skönt (ibland för lugnt med barnmått mätt :)..).
Hon är även väldigt lik sin mor i sättet att vara, vilket då är till hennes nackdel, särskilt när det kommer till saker som att agera med andra och att ibland inte få som man vill..
Men, små steg som sagt.
Att får hjälp av myndigheterna har jag gett upp, för hittills har jag bara stött på inkompetenta nötter utan ens drag av empatisk förmåga eller humanitärt förhållningssätt...
Ruggig utveckling hur sådana personer ska få ta hand om de mest sköra personerna i vårt samhälle...
Skilsmässa och jämställdheten
SvaraRaderahttp://www.newsmill.se/artikel/2009/10/29/pappor-diskrimineras-av-journalister
Det är lätt att undra varför mammor har så mycket större immunitet än pappor i den här typen av fall.
När ska svenska journalister våga utmana fördomarna om de alltigenom goda mödrarna och de alltigenom onda fäderna? När ska de börja ömma för de många barn som blir illa behandlade av sina mammor? När ska de uppmärksamma det faktum att egenmäktighet mot barn ett av de få brott där andelen misstänkta kvinnor är större än män - 55 procent.